Möt Göran Gennvi

Transformatör, guide, färdledare & skidlärare, naturfantast

Jag känner Göran som skidlärare, turistchef, konsult och vän. Och som guide för det som blivit hans hjärtebarn, Nature Quest. Han tog oss med ut i skogen, förberedde oss med historier, andning och uppgifter och lämnade oss sedan att vara med oss själva i tre dagar. Där fick jag möta mig själv i naturens lugna famn.Magiskt!

Hej Göran!

Berätta var du är i ditt liv just nu, vad som är din gärning, och vad som lett fram till att du är där du är just nu.

Jag är på en fantastiskt bra plats just nu. Jag har hamnat i en fas där jag kan koncentrera mig på det som legat som ett frö i mig sedan jag var 15år, när jag hade en upplevelse som var väldigt djup, jag skulle kalla den andlig.

Min mamma som var i framkant i det som på den tiden kallades New Age, yoga, potatisavkok, vetegräs, meditation, sade till mig att jag måste lära mig att kontrollera mitt temperament.

Tufft tänkte jag men hon sade att hon visste att Yoga var ett bra sätt.

Jag fick övningar och en bok och jag gick in i det till 100%, som jag gärna gör.

Jag tränade och yogade, andades och tränade, tränade

Jag hade en kompis som höll på med Aikido sedan 10 års åldern och hade blivit riktigt duktig.

En dag bestämde vi oss för att ha en övning ihop för hans träning innehöll också mycket andningsövningar som var likartade mina.

Så andades vi ihop, något som heter eldandning…och det hände stora saker.

Där och då fick jag det man skulle kunna kalla en kosmisk upplevelse som handlade om att jag fick en känsla av vetskap om vad jag skall göra… och nu ett halvt sekel senare håller jag på med det till fullo och kan koncentrera allt mitt fokus på det.

Vad är det?

Jag tror det handlar om en grundvibration som finns i allt levande, den kosmiska grundenergin som skapar kvalitet, livskraft, energi och det som får grodyngel att bli grodor, ekollon att bli ekar osv….

När jag möter människor oavsett om det är en stor beslutsfattare som brölar med hela sig om allt han kan så känner och ser jag att det kanske är en liten pojke som vill bli sedd och helst längtar efter en kram.

Och då vill jag göra så att människor blir och känner sig sedda.

Inte bara genom mig utan i sammanhang och sådana projekt som gör att människor blir sedda, ser varandra och ser naturen.  

Jag fick tidigt insikt i att mina egna försök att bli sedd och få kärlek tog sig många uttryck men jag hörde en röst som varnade mig för att ”köpslå”- dvs. ”jag ger dig detta så får jag något av dig” – man blir aldrig riktigt lycklig om man hela tiden ger för att få, det blir inte sant och sunt. Däremot visar också forskningen att blir man lycklig av att ge med öppet hjärta, för att man vill bidra till andra och förväntar sig inget i retur

Vi har ju en historia tillsammans.…att leka med gravitationen, skidåkning på en fjällsida. Att hänföras av en känsla av svängar i mjuk snö. Att få njuta av det tillsammans med andra, att få höra ”ett gemensamt bröl” att se glittret i ögonen, känslan i kroppen hos alla när vi kommer ner för sluttningen och har ritat vackra spår i snön.

Vi gör det också inför hänförelse av den vackra naturen, dansen, körsången, den vackra konsten, säkert också i fotbollens uppfyllande gemenskap med neeej och jaaaa…

Min känsla av lycka var som starkast när jag som skidlärare, fick uppleva och se hur nybörjare eller barn hittar sin rytm, sin känsla och plötsligt svänger med stora leenden. Det fick jag en kick av att se.

Jag har erfarit att det är på samma sätt att vara värd, guide. Att få vägleda till enskilda eller gemensamma upplevelser ger mig varma känslor. Att få se glittret i ögat på de som tillsammans nickar i gemensam förståelse. Egots tillfredställelse när jag var, i andras ögon, framgångsrik, efterfrågad, framlyft i artiklar mm. Det kändes såklart bra men inte alls på samma sätt, inte som avslappnad lycka i hela kroppen.

Mamma, klok och engagerad, blev ensamstående med mig när jag var nyss fyllda 18 och hon önskade mig ett bra liv med god utbildning och bra jobb med dåtidens premisser. Redan vid 27års ålder fick jag mitt första VD jobb. Jag efterträdde min universitetslärare, jobbade som managementkonsult i strategibolag.

Stora pengar och allt det där. Det gick superbra, vi red på vågen och betedde oss som alla ”brats” på den tiden, kul men i efterhand pinsamt.

Grundaren av bolaget, min chef Bengt Karlöf var en naturälskare som lade all sin lediga tid ute i naturen för att ladda batteriet. Han gav mig tidigt en bok om humanekologi och som satte stora spår och sådde nya frön i mig. Några utvecklande år som strategikonsult och VD gick sedan sålde jag mina aktier i bolaget, drog igång egen verksamhet, Naturakademin, numera Nature Academy Learning Lab och arrenderade Idöborg en ö i Skärgården. Det handlade om att få företag och organisationer att gå i takt med den mänskliga naturen i balans med de yttre naturlagarna.

Jag hade förmånen att få jobba med Karl Henrik Robert på Det Naturliga Steget.

Steget valde att hålla sitt första möte med människor från hela världen på Idöborg. Vi hade 35 bäddar, men det var 65 personer som kom. Man insåg att naturen var grunden för de goda samtalen, för att få alla deltagare att mötas ”på samma plan”.

Där mötte jag spåraren John Stokes, från The Tracking Project.  John hade hela sitt vuxna liv jobbat med ursprungsfolk också som ett sätt att få oss att återta vårt ursprung och vår relation till naturen. John hade fångats upp av juristen Michael P Last, Han hade sett hur man när det uppstått en konflikt i industrivärlden, låt säga gruvan-lokalbefolkning, och människor fick mötas i naturen uppstod en helt annan motivation att lösa de konflikter som uppstått, till skillnad från om man satt på var sin sida bordet och argumenterade mot varandra. Sedan dess, från mitten av nittiotalet har visdom varit en grund och ingått i allt jag gjort. Redan under tonåren lärde jag mig av en tjej jag var tillsammans med i Riksgränsen som var same att jag hade så mycket att lära av att känna in och läsa ”naturens bok”. Även när det gällde något som jag trodde jag var expert på nämligen fiske.

Till Tällberg Forum kom mycket prominenta personer som ville transformera samhället, sin organisation.  ibland också sig själva. Forumet var ett viktigt möte och jag var involverad i många år. Det byggde på Bo Ekmans kredibilitet som fd . strategichef på Volvo, ägare av Sifo mm. När han sa att alla deltagare skulle gå ut i naturen så gjorde man som han sa, gick ut och satte sig på en stubbe i naturen, det var lätt.

Och där och då tog man till sig de stora frågorna på ett konstruktivt sätt

Det som hände för ca tio år sedan, var att Tomas Björkman, en serieentreprenör och finansman, frågade om vi kunde jobba ihop. Hans tanke var att människor behöver få utveckla sitt inre och bli trygga i det för att kunna ta hand de stora utmaningar vi står inför på planeten och i samhället. Sedan dess har vi experimenterat och letat efter vad är det för metoder, verktyg och språk som funkar. När ön Ekskäret får ”göra sitt jobb” som en plats för hållandet så når vi mycket djupare i de transformativa processerna än om vi bara sitter ”runt bordet”. Allt vi gjort är dessutom ”open source”, alla får var med och samutveckla, riktlinjerna utmejslas under vägen.

IDG, Inner Development Goals, är ett exempel av de saker som kommit till.

Vad är det?

FN:s klimatmål, Sustainable Development Goals, måste nås snabbare än vad som sker idag. Vad och hur behöver vi människor för att detta skall ske? Så utvecklar vi ”The Inner Development Goals.”

29K är ett exempel, en digital plattform som är en del i detta. Alla har vi en liten minidator i fickan och den behöver vi använda till något bra!

Vad har varit svårt?

Människor som har en position i vårt svenska arbetsklimat där allt skall vara vetenskapligt bevisat har inte alltid lätt att lyssna, komma med på idéer eller samtal som sker i ovanliga former.

Då tänker jag att det finns två ytterligheter:

Längtan bort från allt man anser är dumt och där man är svag, oinformerad etc.

Då kan man lätt bli exploaterade av charlataner (oseriösa, okunniga, provapåare) man blir besviken, kan åka på katastrofala upplevelser. Det kan handla om psykedelika, eller andlighet. Rätt använt kan det hjälpa men …

Den andra ytterligheten är rädslan för flum och längtan efter kontroll.

Den sidan är lika farlig. Om man bygger upp en struktur ”som av vetenskap” som vi ju vet är dynamisk – 100 år tillbaka var en annan vetskap rådande, som vi idag vet kan vara skadligt – allt måste tas med en nypa salt.

Mellan dessa ytterligheter tänker jag att det finns ett område att manövrera inom och om man kan bete sig på ett korrekt sätt, så man inte behöver bli ifrågasatt, levererar inom den förväntade strukturen, tillräckligt bra och mycket så kan man i bästa fall få öppningar att leverera något som är helt annorlunda.

Det har varit mitt trick. Att leverera 120 % inom det etablerade.

Där har jag karvat ut ett utrymme, byggt upp förtroendet och fått människor att hänga med.

Vad gör dig riktigt riktigt nöjd och glad?

Precis det jag sade i början. Min glädje är när det börjar lysa i ögonen på andra, det är fantastiskt!

Vad är ditt bästa tips till mig för att ha ett gott förhållande till Moder Jord

Min erfarenhet och det visdomsbärarana Mamos, Kogis medicinmän också säger är:

-”gå ut i naturen regelbundet och lyssna på naturen”. Det låter kanske konstigt men öppna upp perceptionen.

Lyssna med öronen, känn doften, känn smakerna, smaka. Att deltaga i det samtal som pågår hela tiden i naturen. Samtala med vinden, lyssna på vinden i aspens löv, granens barr eller korpen som berättar för en annan korp vad den sett och hittat. När man deltar i det samtalet känner man sig aldrig ensam.

Han är verksam i: Nature Academy Learning Lab , Ek skäret , 29 K och mycket mer.

Leave a comment